Min dotter Karolina Henrixon är gift med Claes och kusin med Peter. Karolina har genom åren varit med i flera av Halmstads olika körer. Sen hon blev mamma har hon dock begränsat sig till Janne Målares Orkester. Om förmågan är medfödd, inlärd eller både ock skall vara osagt men Karolina hittar sångstämmor från ingenstans och överallt. När du hör stämsång på "pusselbitsskivan" är det oftast Karolina som är arkitekten bakom. Till vardags är Karolina lärare i Hylte.

Min svärson Claes Henrixon är ju då alltså gift med Karolina. Han är född i Växjö och flyttade via Stockholm så småningom till Halmstad där han träffade Karolina. Tillsammans har de dottern Klara (som är ängeln som hälsar på om du hört vår skiva). Claes har också en bakgrund som körsångare och han har sjungit i allt från Stockholms studentsångare till Halmstads vokalensemble. Claes är den fantasirike allinstrumentalisten och med oss spelar han fiol, munspel, cajon, diverse rytminstrument och så sjunger han lite här och var. Bland annat står han för leadsången på "Floden utan namn" och han sjunger duett med Karolina på "Den kärleken som alltid skall bestå". Till vardags jobbar han med datorsystem som är så avancerade att åtminstone inte jag kan förklara vad det går ut på.

Min systerson Peter Åkerström sökte äventyret och flyttade, sen han avslutat gymnasiet på musikprogrammet på Stureskolan, för drygt 10 år sedan till Irland. En duktig gitarrist flyttade ut och en briljant musiker kom tillbaka. Att spela på pubarna i Galway var uppenbarligen en bra skola. När då Peter greps av hemlängtan och återvände hem, inredde han en studio i källaren och kastade sig över projektet med vår skiva. Han hade visserligen varit med och spelat in skivor på Irland men att själv vara studioteknikern blev lite av "learning by doing". Det tog honom många sömnlösa nätter innan han var nöjd med resultatet. På skivan spelar Peter gitarr, elgitarr, elbas, kontrabas och banjo. Och så sjunger han så klart bland annat solosången på "Med trötta ben". Även om Peter lyssnat på oss andra när vi "lagt näsan i blöt" så är det Peter som står för de flesta arrangemangen på skivan. Peter spelar också som trubadur på egen hand och för tillfället har du störst chans att se honom på Halmstad på Ölfiket eller Hamngatan 43.

Trots avsaknaden av blodsband är jag väldigt glad att min gamle vän Mats Gunnarsson är med oss och spelar bas. Vi har känt varandra sedan många år, bland annat genom Bokcirkeln, ett gäng glada kamrater som träffas och umgås regelbundet under gemytliga former. Understundom läser vi också böcker (trots att elaka rykten vill ge sken av motsatsen). Mats ingick, när det en gång i tiden begav sig, i diverse olika proggband men lät sen basen ligga i vila tills han dammade av den för att ansluta till Janne Målares Orkester. På skivan hör du hans bas på "I tusen dagar". Med åren har han dessvärre dragit på sig sådana olater som att sympatisera både med Halmia och Manchester United. Till vardags är han lärare i mattematik på Högskolan i Halmstad.

Min yngsta dotter Martina Eriksson sjunger med oss i bland. Hennes äventyrslystnad gör dock att hon rör sig mellan att vara hemma ett tag, till volontärarbete i Sydafrika och båtluffande i Asien. Och vips så flyttade hon till Stockholm utan att jag egentligen begrep vad som hände. Aktiviter inte helt enkla att kombinera med Janne Målares orkester. På skivan så står hon för leadsången på "I tusen dagar".

Min son Oscar Eriksson har varit med oss och spelat gitarr under sommarens liveframträdande innan han återvände till sina civilingenjörsstudier i Lund. Och det är ju bra om någon bygger broar och vägar också. Att i unga år prioritera studier framför gitarrspel och slarvig livsföring är ett arv på mödernet (även om jag misstänker att studierna till en viss del kombineras med just slarvig livsföring).

Också jag själv Janne Målare. Jag spelar gitarr och sjunger. Jag har skrivit och spelat musik i många år men det är längesen jag spelade den offentligt men så blev det som det blev min systerson Peter flyttade hem från Irland där han jobbat som musiker i Galway. Sagt och gjort så var en skiva inspelad och Janne Målares Orkester var bildad. Låtarna är inspirerade av från saker som berör mig i min omgivning till tankar och känslor jag möter hos mina besökare på famijerådgivningen i Halmstad där jag arbetar. Gillar någon min musik så blir jag stolt och glad. Om någon inte gillar den kommer den att låta lika dant i alla fall. För musik skall enligt mig komma från hjärtat och inte läggas tillrätta.